Avtalet TTIP gäller inte enbart handeln utan också investeringar mellan EU och USA.

ISDS (Investor-State Dispute Settlements) är det mest kontroversiella delen i avtalet. Det är inget nytt utan finns redan mellan länder. Avtalet ger rätt för en investerare att stämma en stat på grund av t.ex. skarpare miljö- eller hälsokrav.  Vattenfall har stämt Tyskland och Philip Morris Australien.

Ett förslag är att ett regleringsråd ska upprättas. Det innebär att makten tas från de nationella regeringarna till detta råd.

Tullarna mellan parterna är redan låga och harmoniseringen av lagstiftningen är en viktig del i förhandlingarna. Det gäller bland annat försiktighetsprincipen i EU kontra USA där bevisbördan ligger hos marknaden. Tunga poster att komma överens om är tillåtna/förbjudna kemikalier och djuruppfödning där EU har hårdare krav.

Offentliga upphandlingar kommer att påverkas. Reglerna inom EU håller nu på att lätta något. I TTIP avtalet kommer restriktionerna hårdna.

Efter Sveriges inträde i EU har självförsörjningsgraden av livsmedel sjunkit från 80% till 50%. Hur kommer avtalet att förändra vårt jordbruk som redan minskat produktionen och antal gårdar? Föredragshållare Lars Igeland, Jordens Vänner, ifrågasatte om matfrågan verkligen ska ingå i TTIP. En strukturomvandling kommer med största sannolikhet att ske vad gäller jobb.

Vid samråd svarade 97 % av de tillfrågade EU-medborgarna att de inte ville ha ISDS. Fackliga organisationer och majoriteten av akademiker är också emot medan storföretag är optimistiska. Småföretag är betydligt mer skeptiska.

FN:s representant anser att det hotar mänskliga rättigheter. Det finns ett beslut i FN att reglera de stora företagens makt.

Text: Lisbeth Jakobsson